• Woy, woy, woy! Lirèl fò menm! I touvé mwayen mofwazé on bès a ésans adan on wòs a ésans! 6 santim an mwens, yo té di? Awa, an réyalité sé on wòs a dé santim!

    Sé mésyé enmé nou!


    1 commentaire
  • http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRSuxfF9FVRQkm4dRUCRTe_oS09r2qTGHOUwDK_TJtisL0mEvdn

    4 sèktanm 1982- 4 sèktanm 2012, ka fè 30 lanné Radyo Tanbou Banbou (RTB) ka férayé rèd,rèd, rèd an péyi-la magré tout tribilasyon i ka kontré.

    Asi 105 FM oben asi nèt-la (menm si pou lèmoman zafè a entèwnèt-la poko réglé).


    2 commentaires
  • http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQM83WlD6--lsn9AV77_fLbql72gxqpRb_SXK6yVG96UN1VLn5n

    Lòtjou, an té ka gadé on jounal Senmawten é an dékouvè on biten an pa té konnèt. On péyi pa oblijé endépandan pou'y vin manb a UNESCO. E sé kon sa an vwè Kiraso é Sintmawtin dé péyi otonòm ki adan rwayòm a Laoland ki rantré UNESCO lanné pasé.

    Omoman ola gwadloupéyen vlé fè gwoka rantré UNESCO, omoman on déba ka fèt asi dosyé-lasa, yo té ké pwofité pou fè péyi Gwadloup rantré UNESCO. Kon sa a pa Lafwans ki té ké fè gwoka an-nou rantré UNESCO mé péyi Gwadloup!

     

    UNESCO

    Zò tini 195 péyi manb é 8 péyi ki manb asosyé. A ki yo?

    - Awouba (Oland)

    - Kiraso (Oland)

    - Zil Kayiman (Anglètè)

    - Zil Féwoé (Dànmak)

    - Zil Vyèj Anglé (Anglètè)

    - Makao (Chin)

    - Sintmawtin (Oland)

    - Tokélaou (Nouvèl Zéland)


    votre commentaire
  • Si zò pa konnèt ka sa vlé di, jété on zyé asi dokiman-la an mété ba zòt la. Pawòl kout!

     

     

     


    1 commentaire
  • http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRPzNm4NwSR-8eboTrtGGS_D9Wm3N0hK6liU328ZoaEDYcc1leabA   http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQradu2YenOz3vkv9Ejiaj4LZOZXeRe0aQzCyUZvdrj-41xjONq

    Télévizyon fwansé "Public Sénat" té fè an 2008 on déba asi divini politik a péyi Kanaky. Kanmarad, fò zò sav oplita owa lanné 2018, kay fèt an péyi Kanaky on référandòm asi lendépandans a péyi-la. Sòf si tini on manman sirpriz, an ka kwè péyi-lasa pé ké malérèzman endépandan. Pou ki sa? Sé padavwa dèpi nanni-nannan léta fwansé fè on pakèt éwopéyen vini an mas an péyi-la. Ki fè alè, kanak an minorité an péyi a-yo.

    Sa an ka kwè yo ké fè péyi Kanaky, sé vin sa yo ka kriyé on léta asosyé. E an ka di zòt kanmarad, divini politik a péyi-lasa oblijé entérésé nou nou gwadloupéyen pas adan wouaj a léta fwansé, yo désidé fè péyi Kanaky sèvi modèl ba tout rèstan a koloni fwansé. Alò péyi Gwadloup adan! Labann a Lirè, Gillot é Chèvry sav sa! Dèyè do a pèp Gwadloup, yo ka konkòkté on èstati ki ké mofwazé Gwadloup adan on léta asosyé kon yo kay fè-y an Kanaky. Tini sign ki pa ka twonpé! Gadé jan Lirèl ay jwé ochèf déta Sendomeng pa ni lontan!

     

    Mi sa on jiris a linivèsité an Kanaky té ka di asi larèl-lasa :

    "Le concept de territoire ou de pays associé pourrait offrir une opportunité intéressante, si la constitution française acceptait le mécanisme de ce que nous avions appelé, il y a plus de deux ans, la "délégation de souveraineté". L'expression n'est sûrement pas la plus heureuse, mais elle pourrait s'appliquer à la refondation des relations entre la République française et son outre-mer..."

     

     


    votre commentaire